torsdag 25 september 2014

Att bli liten på nytt

Igår efter jobbet åkte jag hem och packade ihop väskan och beger mig mot mor & far! Började kvällen med en löprunda i trakterna där jag spenderat största delen av mitt liv. Sprang en runda där jag gått många gånger för att rensa ur huvudet, där jag försökt få ordning och reda på kaoset som ibland befinner sig i hjärnan! Det var en sån dag igår då det behövdes. Ibland vet man inte varför man tänker som man gör eller känner som man gör, då gäller det att hitta metoder för att reda ut detta. Och för mig är en av dem att åka hem till mina älskade föräldrar och vara barn på nytt. Mamma hade fixat god mat och pappa bjöd på fint vin. Vi satt och pratade sådär som jag  bara kan göra med mina föräldrar, om allt mellan himmel och jord. 


Efter middagen tog jag mig ett varmt bad med en bra tidning och fick kroppen att slappna av. 


La mig i flickrummet och fick en god natts sömn. Nu är kroppen åter laddad med ny energi och jag är så otroligt tacksam att jag fått världens bästa föräldrar <3


torsdag 18 september 2014

Tankar blir till ord

Blir en hel del långa uppehåll mellan inläggen. Tiden och känslan måste vara rätt för att jag ska vilja skriva, ibland finns bara tiden och ibland bara känslan. Men det är ju som med livet, pusselbitarna måste ligga på rätt plats för att man ska ta sig för att göra vissa saker. Idag är det en sådan dag!



Under mina senaste år har jag blivit duktigare på att skriva dagbok. En del kanske tycker att det är löjligt men den har många gånger varit en räddning i min resa med att ta hand om mig själv. Där kan jag skriva precis vad jag vill och känner utan att någon dömmer mig! För tyvärr är världen sådan idag att det är lätt att dömma andra människor utan att egentligen veta dom deras bakgrund! 
Ikväll när jag skrev av mig så kom jag på sista sidan i min dagbok, en bok fylld med tankar och känslor. Jag bläddrade tillbaka till sida ett för att se när jag skrev mina första ord i den och det var ett tag sedan nu. Mars 2013 närmare bestämt, en tid där hela min värld rasat, en tid som blev början på något nytt. Det har varit en tuff tid som min dagbok varit med om, många tankar som snurrat runt. Inte så konstigt kanske då marken drogs undan från mina fötter och jag stod handfallen inför vad som skulle komma. Men jag har klarat mig rätt bra genom denna tid, bättre än vad jag någonsin kunnat tro och hoppats på. Det finns ju en mening med allt här i livet, så även i detta fallet. Och resan har gjort att jag utvecklat mig själv mycket, börjat älska tanken med att utveckla mig själv, göra mig själv till en stakare och bättre människa. Visst kan jag sakna mitt "gamla" liv många gånger, jag är en riktig familjemänniska. Men nu när jag sett vad livet har att erbjuda har jag ändrat mycket utav mina prioriteringar. Till och med börjat älska att leva själv. Men självklart längtar jag till den dagen då jag får dela mitt liv med någon jag älskar. Men livet pågår ju här och nu och det gäller att ta tillvara på alla dagar man får. Jag vill inte vara den som blir gammal och ångrar att jag inte gjort visa saker i mitt liv. Livet ska vara meningsfullt och det ska framförallt LEVAS! 

Nu är det dags att stänga ögonlocken och ladda för morgondagen! Det nalkas frukost tillsammans med mina fina flickor, mycket värdefull tid tillsammans med dom där som stått vid min sida i många många år och förhoppningsvis många år till💞





Älskar biden nedan, tre betydelsefulla personer i mitt liv! Riktig vänskap är glädje, riktig glädje!